Foto: Berlin ved Spree 1875. Stralauerstrasse.
Berlin, Preussens och hela Tysklands hufvudstad, är beläget i provesen Brandenburg vid Havels biflod Spree, på 52° 30' n. br. och 32° 3' östlig længde. Höjden öfver hafvet angifves till allenast vid pass 29,7 m. (100 f.).
Stadsplanen omfattar 59,2 kvadrat-kilomometer, (något öfver l qv.-mil) med en längd från öst till vest af något öfver 10 kilomometer (1,35 mil) och en bredd från nord till syd af vid pass 9,25 kilometer (1,25 mil). Medelvärmen för sommaren uppgår till -f 18° C.; för vintermånaderna angifves medeltemperaturen vara något öfver fryspunkten. Kegnhöjden för året är mätt till 206 paris-linier (57 centim.). Sydliga vindar äro förherskande; vindar från vester och angränsande väderstreck förekomma dubbelt oftare än de östliga.
Berlins läge - midt på en stor, ganska mager, sandig lågslätt - är allt annat än vackert; endast vesterut (Thiergarten) afbrytes landskapets enformighet af en lifvande grönska. Ur andra synpunkter kan dock Berlin räknas bland Europas vackraste städer. Gatorna äro breda och raka, delvis försedda med trädplanteringar. De yngre stadsdelarna, särskildt åt v. och s., fyllas af vackra, i grönska bäddade villor. De offentlige platserna äro rymliga och regelbundna samt prydda med ståtliga minnesvårdar. Husen äro i allmänhet välbyggda och de månge offentlige byggnaderna praktfulla.
Mest bekant bland gatorna är Unter den linden, ledande (1,206 m. = 4,050 fod) från den med en staty af segerns gudinna (Victoria) prydda "Brandenbur-ger-thor", vid "Thiergartens" gräns, österut till Fredrik II:s präktige ryttarestaty (af Kauch), i hvars omedelbara närhet kejsar Vilhelms enkla, men vackra palats, det storartade universitetet, konstakademien, kongl. biblioteket, katolska kyrkan och operahuset äro belägna. I samma riktning, längre österut, kommer man förbi det vackra tyghuset och kronprinsens palats, öfver den med marmorstoder smyckade slottsbron, fram till det väldiga kongl. slottet, hvilket sträcker sig utmed slottsplatsens ena sida. medan det af Schinkel byggda "gamla museum" (i grekisk stil) upptager den andra sidan, och domen, en tämligen oansenlig och ful byggnad, fyller fonden.
Bland stadens öfriga större pulsådror må nämnas den 2,500 meter (8,400 fod) långa Friedrich-strasse, som genomskär staden i nord och syd, den 1,660 meter (5,396 fod) långa Wilhelmstrasse med palats vid palats, Leipziger-strasse med krigsministeriet, general-postamtet m. fl. byggnader. I den trånge, inre delen af staden, Alt-Berlin, framstå det nya af Wäsemann i nord-italiensk stil uppförda rådhuset samt börsen, i venetiansk stil efter Hitzigs planritningar. - För öfrigt nämna vi bland den stora mängden af offentliga byggnader: den gotiska "\Verder'sche kirche", de båda tvil-lingkyrkorna vid Schillerplatz (f. d. Gensd'arrneninarkt), Michaelskyrkan i rundbågstil och den orientaliskt praktfulla nya judiska synagogan.
Af teatrar märkas Schauspielhaus, Victoria-, Wallner-, Friedrich-Wilhelmstädtisches-, Belle-alliance-, Walhallate åtrårna m.fl. Andra märkliga byggnader äro det nya museum, med Kaul-bach's berömda fresker, "Bau-akademie", "Sing-akademie", i grekisk tempelstil, aquarium, m. fl. Straxt utom Berlin, åt syd, på Kreuzberg - den högste punkten i nejden - är rest en vård i gotisk stil till minne af 1813 års befrielsekrig.
I den norre delen af Thiergarten, vid "Königs-platz", finnes ett storartadt "Siegesdenkmal" till minne af de senaste krigen mot Österrike och Frankrike. Vesterut derifrån ligger "Kroll’s garten", Berlins förnämsta förlustelseställe, som rymmer 5,000 personer. Den norre delen af staden, förnämligast dess norre och nordvestre utkanter (Oranienburger vorstadt, Wedding och Moabit), är företrädesvis arbetarnas och industriens qvarter.
- Berlin intager såsom industriel medelpunkt en ganska framstående rang. Vid 1874 års slut funnos 1,906 fabriker, med 64,510 arbetare. Synnerligen framstående äro maskinverkstäderna, med 14,737 arbetare (Borsig). Gelbgjutare och gör-delmakareyrket drefs i 243 fabriker, med mer än 9,000 arbetare. 39 fabriker, med 2,788 arbetare, tillverkade symaskiner och telegrafapparater. För öfrigt böra framhållas piano- och möbeltillverkningen, porslinsfabrikerna, jern- och brons-gjuterierna samt Ode kemisk-tekniska fabrikerna (alizarin).
Åtta särskilda jernbanlinier (den äldsta, till Potsdam, från år 1838) sätta Berlin i liflig beröring med rikets alla delar. 1874 befordrades å dem i medeltal 27,238 personer om dagen. S. å. befordrades genom de 60 postanstalterna nära 16 mill. lokalbref, utom de 32 mill. bref, som anlände till Berlin från främmande orter. 700 brefbärare voro deraf fullt sysselsatta. De ankomna telegrammens antal steg samtidigt till 1,357,000.
På floden Spree och dess kanaler anlände året förut till Berlin 32,745 fartyg och 796,166 flottar. I allmänhet är naturligtvis tillförseln af mycket större betydenhet än den utåt gående rörelsen. På jernbanorna t. ex. anlände år 1874 omkr. 78 mill, men afsän-des allenast 31 mill. ctr gods. Den inre rörelsen besörjes - utom genom hästjernbanor, som i allt hafva en längd af nära 48 kilom. (6,5 mil) och år 1874 befordrade 5,755,787 personer, - genom 159 omnibusar (14,696,976 passagerare år 1874) och 4,190 droskor.
Men utom sin stora betydenhet såsom industrielt och kommersielt centrum och såsom medelpunkten för ett stort rikes hela förvaltnings-organism eger Berlin ännu en annan: det har redan länge, och helt visst ej utan skäl, uppträdt med anspråk på att gälla såsom ett "centrum der civilisation". Namnen Schleiermacher, Hegel och Fichte, Alex. och Wilh. v. Humboldt, Savigny, Gneist, Eaumer, Kanke, Dunker, Ritter, Döve, Holzendorff, Virchow, Eauch, Schinkel säga ur denne synpunkt tillräckligt.
Berlin är synnerligen rikt utrustadt i fråga om allt hvad som hörer till högre och lägre undervisning samt vetenskap och konst. Endast det förnämsta kan här nämnas: Vetenskaps-akademien (från 1700), en skapelse af Leibniz, föryngrad under Maupertuis; universitet, stiftadt 1810, med 60 ordinarie och 58 extra-ordinarie professorer, 70 docenter och 1,724 inskrifna studenter (1875); dithörande bibliotek, observatorium, botanisk trädgård m. m. samt särskilda teologiska, filologiska och matematiska seminarier; vidare det kongl. biblioteket och 15 folkbibliotek; tre statistiska byråer (Tyska rikets, Preussens och stadens egen); de tekniska högskolorna "Bau-akademie", "Gewerbe-akademie", med museum, och "Berg-akademie"; en geologisk "Landesanstalt"; högre och lägre militära läroverk samt öfver 200 högre och lägre skolor af alla slag; konstakademien; gamla och nya museum med betydande konstskatter o. s. v.
Pressen representerades 1874 af 37 officiella och 316 icke officiella tidningar och tidskrifter. Af de sistnämnda voro 55 politiska, 221 egnade åt vetenskap, konst, handel eller slöjd, 21. åt de kyrkliga och religiösa frågorna och 19 åt den lättare literaturen. Förlagsverksamheten är i Berlin hufvudsakligen riktad åt krigsvetenskap samt stats- och rättsvetenskap; hon är i dessa grenar särdeles "betydande.
Berlins förvaltning har hittills varit betydligt invecklad, mest till följd af maktens delning mellan statens och kommunens myndigheter, hvarjämte, vid senare tiders ofantliga utveckling, den starka centralisationen vållat betydande svårigheter. Förslag föreligga nu om de nämnda olägenheternas undanrödjande.
För närvarande bestå, vid sidan af magistraten, ej mindre än 48 särskilda "deputationer" (utskott) med tillsammans 541 ledamöter (t. ex. för fattigvården 36, för skolväsendet 29, för skatteväsendet 36 o. s. v.). Stadens utgifter beräknades för år 1875 till omkr. 33 mill. riksmark (29V8 mill. kr.).
I den provinsialordning, som nyssnämnda år infördes för Preussens östra provinser, skildes Berlin från provinsen Brandenburg. Men då man ansett önskvärdt att låta hufvudstaden bibehålla sitt nära samband med den närmast omgifvande nejden, hvilken i många hänseenden eger samma intressen, har man beslutit upprätta en "provins Berlin", hvilken skall ega särskild provinsial-landtdag o.s.v. och fördelas i en landtkrets samt stadskretsarna Charlottenburg och Berlin.
Historia
Det ligger onekligen något konstladt i Berlins storhet. I fråga om denne stad har icke, såsom vid så många andra storstäder, naturen sjelf anvisat ett gynsamt, framtida storhet bebådande läge.
Berlin leder sitt ursprung från tvänne obetydliga fiskarebyar: Berlin på den högra, Köln på den venstra sidan af Sprec, som vid denne punkt af sitt lopp hoptränges, så att brobyggnad kunde företagas till samfärdselns underlättande. Derigenom kom platsen tidigt nog att blifva en jämförelsevis liflig genomfärdsort.
Lägger man dertill närheten till den punkt, der vattenlederna Spree samt öfre och nedre Havel sammanstöta, så har man nämnt allt det hufvud sakliga, som naturen gjort för Berlin. Men sådan har utvecklingsgången af Brandenburgs, Preussens och Tysklands senare historia varit, att denne stad nu utgör en rätt naturlig medelpunkt för den vide kretsen af eröfringar och annexioner.
Det ligger nästan midt emellan Öder och Elbe, Tysklands båda stora utfartsvägar till Östersjön och Nordsjön; redan tidigt blef dess centrala läge - i förhållande till å ena sidan de store hamnplatserna Hamburg och Stettin och å andra sidan de store städerna inuti landet: Breslau, Leipzig och Dresden - ett medel till utveckling. Men det har också icke utan skäl blifvit yttradt, att "Berlin haft lika många byggmästare, som Brandenburg och Preussen haft kurfurstar och konungar".
För sin storhet har denne stad i främsta rummet att tacka sina furstar, och detta alltifrån den tid, då kurfursten Fredrik II, till kufvande af fiskarebyarnas oafhängighctslust, i Kölln anlade den första befästningen (1442), och hans brorson, Johan Gicero (d. 1499), dit förlade sitt residens. "Den store kurfursten",
Fredrik Vilhelm (1640-88), och hans son, Fredrik I (d. 1713), fullföljde med framgång det påbörjade verket, och redan år 1709 räknade Tryckt den 28/2 77. det nya konungarikets hufvudstad 55,000 innevånare.
Fredrik Vilhelm I (1713-40) tvang under sin regeringstid berlinarna att uppföra mer än 1,000 nya hus. "Utvecklingsgången, tidtals störd af krig, brandskattningar och fientliga ockupationer, åskådliggöres af följande folkmängdssilfror:
1751: 116,483.
1861: 545,247.
1800: 172,122.
1864: 632,379.
1819: 201,138
1867: 702,437.
1840: 328,692.
1871: 826.341.
1846: 404,451.
1875: 966,858.
Man finner lätt, att det egentligen är under de senast förflutna årtiondena, som tillväxten varit verkligen kolossal. Hvad som ännu år 1869 yttrades endast såsom en stolt förhoppning: "Berlin blir verldsstad", har redan gått i uppfyllelse, och sannolikt räknar Berlin i denna stund 1 mill. innevånare. Storheten är dock ej köpt utan offer. Ehuru, till följd af inflyttningarna, de lifskraftigaste åldersklasserna blifva allt talrikare representerade, är likväl dödligheten stadd i starkt tilltagande och har på de senaste tio åren relativt fördubblats i de fattigare stadsdelarna.
Särskildt är barnens dödlighet stor: öfver 29% - i enskilda stadsdelar öfver 50 °/0! - dö, innan de hunnit ett års ålder (Stockholm 27%!)> och detta ehuru fallen af oäkta börd relativt hafva minskats till antalet. Vidare har man konstaterat, att farsoterna på senare tider uppträdt både tätare och i mera härjande former än förr. I detta hänseende hoppas man dock förbättring, såsom följd af systematiska dräneringsarbeten, hvilkas totalkostnad anslås till mer än 38 mill. riksmark (33 a/8 mill. kr.).
Tillfällena till undervisning äro rikligare än någonsin, men antalet af unga förbrytare tillväxer det oaktadt på ett i ögonen fallande sätt. En del yrken, som af se det andliga lifvets höjande (t. ex. lärareyrket, bokhandeln m. fl.), visa ett relativt tillbakagående, i motsats till bryggare- och destillatörsyrkeria, hvilkas utöfvare blifvit allt flere. Intresset för de kommunala angelägenheterna är svagt och tyckes vara i aftagande, såsom man kunde vänta på en ort, vid hvilken vida mer än hälften (bortåt 60 %) af befolkningen ej är fäst med starkare band än invandrarnas.
Ändtligen vittna ock mångfaldiga företeelser i Berlin-lifvet, att den offentliga sedligheten står på en ganska låg ståndpunkt, och äfven det religiösa intresset, särskildt sådant det visar sig genom deltagande i de yttre kyrkliga handlingarna, är ovanligt slappt. Inför alla dessa förenade omständigheter kan inan svårligen värja sig för tanken på framtida hotande faror. J. H.